Svenska KJV Bibeln™

King James 1611 AV,

Svenska utgåvan.

ORDSTUDIE: UNICORN

Enhörningen i Bibeln

En ordstudie om Unicorn i King James Bibeln

Bild 1: Vad är enhörningen i Bibeln? – ©Bibelbiblioteket

Är enhörningen endast ett sagodjur?

När ordet unicorn, på svenska enhörning, nämns i King James Bibeln (KJV), tänker många omedelbart på sagornas hästliknande djur med ett långt smalt spiralformat horn i pannan. Därför har Bibelns användning av ordet ibland blivit föremål för kritik, som om förekomsten av enhörningen i sig skulle innebära att Bibeln beskriver ett påhittat djur.

Men är detta verkligen en rättvis bedömning av ordet unicorn?

För att förstå Bibelns enhörning måste vi först skilja mellan ordets historiska betydelse och de föreställningar som senare kommit att förknippas med det.

Ordet unicorn har använts i äldre naturhistorisk litteratur om djur som ansågs verkliga, däribland noshörningen. Även det svenska ordet enhörning har en längre historia än den moderna sagobilden.

Framför allt bör vi undersöka vad King James Bibeln själv säger om enhörningen. Vilka egenskaper tillskrivs djuret? Hur beskrivs dess styrka, horn och förhållande till människan? Och i vilka sammanhang använder Skriften enhörningen som en jämförelse?

Innehåll

1. Var i King James Bibeln nämns ordet enhörning?

2. Enhörningens styrka – 4 Moseboken 23:22

3. Enhörningens styrka och seger över fiender – 4 Moseboken 24:8

4. Enhörningarnas horn – 5 Moseboken 33:17

5. Enhörningen låter sig inte tämjas – Job 39:9–10

6. Enhörningarnas horn – Psalm 22:21

7. Den unga enhörningen – Psalm 29:6

8. Enhörningens upphöjda horn – Psalm 92:10

9. Enhörningarna i HERRENS dom – Jesaja 34:7

10. Vilka egenskaper tillskriver KJV enhörningen?

11. Ordet Unicorn enligt Webster ordbok 1828

12. Enhörningen i äldre svensk naturhistoria

13. Enhörningen i äldre svenska biblar

14. Den sibiriska enhörningen – ett modernt exempel

15. Enhörningen i det brittiska kungliga vapnet

16. Varför återge Unicorn med Enhörning?

Källor för artikelns historiska avsnitt

1.

Var i King James Bibeln nämns ordet enhörning?

Orden unicorn och unicorns (hebr. reʾēm) förekommer sammanlagt nio gånger i KJV, fördelade på följande bibelställen:

1. 4 Moseboken 23:22

2. 4 Moseboken 24:8

3. 5 Moseboken 33:17

4. Job 39:9

5. Job 39:10

6. Psalm 22:21

7. Psalm 29:6

8. Psalm 92:10

9. Jesaja 34:7

Genom att läsa dessa verser i sina sammanhang kan vi sammanställa de egenskaper som Bibeln tillskriver enhörningen.

2.

Enhörningens styrka – 4 Moseboken 23:22

Numbers 23:22 (KJV)

“God brought them out of Egypt; he hath as it were the strength of an unicorn.”

4 Moseboken 23:22 (SKJVB)

"Gud förde dem ut ur Egypten; han har liksom en enhörnings styrka."

Gud hade fört Israels barn ut ur Egypten, och Bileam förkunnade att de hade en styrka som liknades vid enhörningens.

Sammanhanget handlar om Guds välsignelse över Israel. Balak hade kallat Bileam för att förbanna folket, men Gud hade förhindrat förbannelsen.

Här framträder enhörningen som ett djur vars styrka var så betydande att den kunde användas som en jämförelse med den kraft Gud hade gett sitt folk.

Egenskap: Enhörningen kännetecknas av stor styrka.

3.

Enhörningens styrka och seger över fiender – 4 Moseboken 24:8

Numbers 24:8 (KJV)

“God brought him forth out of Egypt; he hath as it were the strength of an unicorn: he shall eat up the nations his enemies, and shall break their bones, and pierce them through with his arrows.”

4 Moseboken 24:8 (SKJVB)

"Gud förde honom ut ur Egypten; han har liksom en enhörnings styrka: han skall uppsluka nationerna, sina fiender, och skall krossa deras ben, och genomborra dem med sina pilar."

Även här förknippas enhörningen med styrka.

Men sammanhanget går längre än i föregående vers. Bileam talar nu om Israels seger över sina fiender, och enhörningens styrka ingår i denna beskrivning av folkets överlägsenhet.

Det är viktigt att skilja mellan själva jämförelsen och de handlingar som därefter tillskrivs Israel. Versen säger att Israel har en styrka som liknar enhörningens; den säger inte att enhörningen själv använder pilar eller bryter fienders ben på det sätt som beskrivs.

Egenskap: Enhörningens styrka används som en bild av överlägsen kraft.

4.

Enhörningarnas horn – 5 Moseboken 33:17

Deuteronomy 33:17 (KJV)

"His glory is like the firstling of his bullock, and his horns are like the horns of unicorns: with them he shall push the people together to the ends of the earth: and they are the ten thousands of Ephraim, and they are the thousands of Manasseh."

5 Moseboken 33:17 (SKJVB)

”Hans härlighet är lik den förstfödde av hans oxe, och hans horn är som enhörningars horn: med dem skall han stöta folken tillsammans till jordens ändar: och de är Efraims tiotusenden, och de är Manasses tusenden.”

I Moses välsignelse över Josefs efterkommande jämförs deras styrka med enhörningarnas horn.

Lägg särskilt märke till formuleringen:

“His horns are like the horns of unicorns.”

KJV använder här pluralformen unicorns, alltså enhörningar, och talar om deras horn.

Hornen används som en bild av kraften att stöta undan folk, och versen förbinder denna styrka med Efraims och Manasses talrika efterkommande.

I den bibliska bildvärlden förknippas horn ofta med styrka och makt. Här framhålls just enhörningarnas horn som en passande jämförelse.

Det är också viktigt att uppmärksamma att KJV använder ordet bullock i samma vers som unicorns. Översättningen bevarar alltså två skilda djurbenämningar i sitt bildspråk.

Egenskap: Enhörningens horn förknippas med kraft, styrka och förmågan att stöta undan motståndare.

5.

Enhörningen låter sig inte tämjas – Job 39:9–10

Bild 2: Illustration: Enhörningens ovillighet att tjäna människan – © Bibelbiblioteket – Det är endast en av dessa tre djur som visas i illustrationen ovan som ser naturligt ut. Gissa vilken.

Job 39:9–10 (KJV)

"Will the unicorn be willing to serve thee, or abide by thy crib? Canst thou bind the unicorn with his band in the furrow? or will he harrow the valleys after thee?"

Job 39:9–10 (SKJVB)

”Kommer enhörningen att vara villig att tjäna dig, eller förbli vid din krubba? Kan du binda enhörningen med hans band i fåran? eller kommer han att harva dalarna efter dig?”

Här ges en tydlig beskrivning i Bibeln av enhörningens egenskaper.

Gud talar till Job och ställer en rad frågor om skapelsens djur. Frågorna visar människans begränsade makt över det som Gud har skapat.

När Gud kommer till enhörningen frågar han om djuret är villigt att tjäna människan eller stanna vid hennes krubba.

Han frågar vidare om Job kan binda enhörningen i fåran eller få den att harva dalarna efter sig.

Det förväntade svaret är nej.

Enhörningen framställs som ett djur som inte frivilligt låter sig underordnas människans arbete. Den kan inte behandlas som ett vanligt tamdjur som hålls vid krubban och används på åkern.

• Denna beskrivning kan jämföras med noshörningen, ett kraftfullt och svårhanterligt vilddjur som aldrig har domesticerats för jordbruksarbete.

• Även uroxen, den utdöda vilda förfadern till dagens nötkreatur, var ett starkt och farligt djur. Till skillnad från noshörningen gav dock domesticerade populationer av uroxe upphov till de oxar som människan sedan länge har använt som arbetsdjur.

Noshörningen erbjuder här en intressant jämförelse, samtidigt som uroxen inte kan uteslutas enbart utifrån dessa verser; då Job 39:9–10 inte fastställer vilken djurart som avses, men framhåller tydligt ett verkligt djurs styrka och ovillighet att underordna sig människans arbete; vars vilja och självständighet står utanför människans kontroll.

I verserna som följer fortsätter Gud att tala om djurets stora styrka och människans oförmåga att förlita sig på det för sitt jordbruksarbete.

Egenskaper: Enhörningen är stark, otämjbar och ovillig att tjäna människan som ett arbetsdjur.

6.

Enhörningarnas horn – Psalm 22:21

Psalm 22:21 (KJV)

"Save me from the lion's mouth: for thou hast heard me from the horns of the unicorns."

Psaltaren 22:21 (SKJVB)

”Rädda mig från lejonets gap: ty du har hört mig från enhörningarnas horn.”

Psalm 22 är en profetisk psalm som innehåller flera betydelsefulla hänvisningar till Kristus lidande.

I vers 21 nämns enhörningarnas horn tillsammans med lejonets gap, i ett sammanhang där psalmisten ropar till Gud om räddning.

Formuleringen är särskilt intressant:

“The horns of the unicorns.”

Här används återigen pluralformen unicorns (jämför punkt 4 om 5 Moseboken 33:17), och deras horn ingår i en bild av fara och utsatthet.

Det är hornen hos djuren som avses. Texten talar inte om trumpeter eller andra föremål som tillverkats av horn. Det står inte heller att någon blåser i hornen, utan hänvisar endast till enhörningarnas horn.

Versens huvudbudskap är att Gud har hört psalmistens rop. Enhörningarnas horn ingår i beskrivningen av den fara ur vilken han behöver räddas.

Egenskap: Enhörningarnas horn framställs som något kraftfullt och fruktansvärt i ett sammanhang av livsfara.

7.

Den unga enhörningen – Psalm 29:6

Psalm 29:6 (KJV)

"He maketh them also to skip like a calf; Lebanon and Sirion like a young unicorn."

Psaltaren 29:6 (SKJVB)

”Han får dem också att skutta som en kalv; Libanon och Sirion som en ung enhörning.”

Psalm 29 beskriver HERRENS röst och hans makt över skapelsen.

I verserna förekommer bilder av åska, mäktiga cedrar och berg som skälver inför HERRENS kraft.

Här liknas Libanon och Sirion vid djur som hoppar eller skuttar.

Versen innehåller två olika jämförelser:

“Like a calf” – som en kalv.

“Like a young unicorn” – som en ung enhörning.

KJV skiljer alltså mellan kalven och den unga enhörningen.

I sammanhanget används djurets livliga rörelse som en jämförelse med hur de mäktiga bergen sätts i rörelse inför HERRENS röst.

Egenskap: Den unga enhörningen förknippas med livlig rörelse och förmågan att hoppa eller skutta.

8.

Enhörningens upphöjda horn – Psalm 92:10

Ett horn som bild av upphöjd styrka

Bild 3: Illustration av Enhörningens upphöjda horn. Jämförelse med enhornad noshörning och en uroxe (vildoxe) – ©Bibelbiblioteket.

Psalm 92:10 (KJV)

"But my horn shalt thou exalt like the horn of an unicorn: I shall be anointed with fresh oil."

Psaltaren 92:10 (SKJVB)

”Men mitt horn skall du upphöja som en enhörnings horn: Jag skall smörjas med ny olja.”

Här finner vi en särskilt tydlig formulering:

“The horn of an unicorn.”

Till skillnad från 5 Moseboken 33:17 och Psalm 22:21, där KJV talar om unicorns i plural, nämns här en enhörning och dess horn.

Psalmisten förkunnar att Gud skall upphöja hans horn såsom enhörningens horn.

Hornets betydelse

I Bibeln är hornet en återkommande symbol för styrka, ära och makt, såsom i 1 Samuel 2:1 och Psalm 89:17. Det är Gud som ger denna styrka och som upphöjer den rättfärdige.

Men jämförelsen kan också ge en konkret visuell föreställning.

Som ett exempel: Den indiska enhornade noshörningen har ett framträdande horn på nosen, vilket ger en naturlig bild av ett horn som reser sig från djurets huvud.

Detta är inte ett självständigt zoologiskt bevis för noshörningen, men det visar hur väl den äldre benämningen unicorn fungerar inom versens bildspråk.

En uroxe hade däremot två kraftiga horn, vanligen böjda och riktade utåt, framåt eller uppåt. Uroxen var ett stort, kraftfullt nötkreatur och är stamformen till våra tamnötkreatur.

Lägg också märke till att Vildoxe och Uroxe är inte samma slags benämning. Om reʾēm identifieras med den utdöda arten Bos primigenius, är ”uroxe” den etablerade svenska artbeteckningen. ”Vildoxe” är däremot en mer beskrivande benämning, som framhäver djurets vilda natur och dess anknytning till oxen.

Det är inte omöjligt att Bibelns reʾēm var ett sådant djur. Men det är en zoologisk identifiering som behöver motiveras, inte något som uttryckligen framgår av själva det hebreiska ordets sammansättning. Och visst även en uroxes horn kan naturligtvis symbolisera styrka och upphöjelse. Men KJV formulering “the horn of an unicorn” ger en särskilt tydlig bild av ett enskilt, framträdande horn.

Återgivningen ”enhörning” är således inte meningslös eller främmande för sammanhanget. Den ger en begriplig och konkret bild av det horn som används som förebild för psalmistens upphöjelse.

Det är en viktig del av KJV samlade beskrivning av enhörningen.

Egenskap: Enhörningens horn används som en bild av upphöjd styrka.

9.

Enhörningarna i HERRENS dom – Jesaja 34:7

Isaiah 34:7 (KJV)

"And the unicorns shall come down with them, and the bullocks with the bulls; and their land shall be soaked with blood, and their dust made fat with fatness."

Jesaja 34:7 (SKJVB)

"Och enhörningarna skall komma ned med dem, och oxarna med tjurarna; och deras land skall genomdränkas av blod, och deras stoft göras fett av fetma."

I denna vers beskriver profeten Jesaja HERRENS dom över Edom. Bland de djur som nämns återfinns enhörningarna, oxarna och tjurarna. Det är särskilt intressant att KJV använder tre olika djurbeteckningar i samma mening:

• Unicorns – enhörningarna.

• Bullocks – oxarna.

• Bulls – tjurarna.
  

Denna åtskillnad är betydelsefull eftersom den även återspeglar tre olika hebreiska benämningar: רְאֵמִים (reʾēmîm), פָּרִים (pārîm) och אַבִּירִים (ʾabbîrîm).

Enligt Noah Websters ordbok från 1828 betecknar bullock en oxe eller kastrerad tjur, medan bull betecknar ett handjur av nötkreaturen. Översättningen ”oxarna med tjurarna” i SKJVB™ bevarar därför KJV åtskillnad mellan dessa två ord.

Men varför använder Skriften dessutom ett tredje djurnamn, reʾēm, som KJV återger med unicorns?

Det hebreiska reʾēm är inte sammansatt av orden för ”vild” och ”oxe”. Det är ett självständigt djurnamn som förekommer vid sidan av andra beteckningar för nötkreatur.

När moderna översättningar återger reʾēm med ”vildoxe” innebär det att djuret identifieras med ett vilt nötkreatur. Detta är en möjlig zoologisk tolkning, särskilt mot bakgrund av jämförelser med den utdöda uroxen (Bos primigenius), men det är inte en uttrycklig betydelse som framgår av själva det hebreiska djurnamnets uppbyggnad.

KJV bevarar i stället den äldre översättningstraditionens benämning unicorns och låter därmed åtskillnaden mellan unicorns, bullocks och bulls framträda.

Att tre olika djurbeteckningar används innebär visserligen inte att de nödvändigtvis avser tre skilda zoologiska arter. Det visar däremot att den hebreiska texten använder olika ord, vilket är värdefullt att uppmärksamma i en översättning som eftersträvar konsekvent terminologi.

Jesaja 34:7 ger därför ytterligare ett exempel på varför det finns goda skäl att bevara ordet ”enhörning” i en svensk översättning av KJV. Det handlar inte om att föra in ett sagodjur i Bibeln, utan om att återge en historiskt förankrad benämning och bevara den åtskillnad mellan djurnamnen som finns i KJV.

Versen påminner oss också om vikten av att inte låta en senare zoologisk identifiering ensam bestämma hur ett äldre bibelord skall återges. Först måste vi förstå ordets språkhistoria, dess översättningstradition och dess användning i Skriften.

Beskrivning: Enhörningarna nämns bland djuren i profetens skildring av HERRENS dom.

Detta är den bild som framträder när vi låter KJV egna formuleringar stå i centrum. Bibeln ger oss inte någon fullständig zoologisk beskrivning av djurets utseende, föda eller livsmiljö. Den framhåller framför allt dess styrka, horn och otämjbarhet.

Därför bör vi inte heller lägga till egenskaper som texten själv inte nämner.

11.

Ordet Unicorn enligt Webster ordbok 1828

Ett av de tydligaste vittnesbörden om ordets äldre engelska betydelse finns i Noah Websters American Dictionary of the English Language från 1828.

Under uppslagsordet Unicorn förklarar Webster ordets latinska ursprung: unus, ett, och cornu, horn.

Han definierar ordet som ett djur med ett horn och tillägger:

“This name is often applied to the rhinoceros.”

Det vill säga att benämningen ofta används om noshörningen.

Under uppslagsordet Rhinoceros beskriver Webster dessutom en enhornad noshörning och skiljer den från en annan art med två horn.

Detta är särskilt viktigt för vår ordstudie.

Webster visar att unicorn inte enbart var en beteckning för ett sagodjur, utan också användes i äldre zoologiskt språkbruk om verkliga djur.

Webster nämner även sea unicorn, havsenhörning, som en benämning på narvalen.

Det visar ytterligare att ordet unicorn historiskt har haft en bredare användning än den som många förknippar med det i dag.

Detta bevisar inte att Bibelns enhörning var en noshörning. Men det visar att det är fel att automatiskt likställa ordet unicorn med ett påhittat sagodjur.

12.

Enhörningen i äldre svensk naturhistoria

Även det svenska ordet enhörning har en intressant historia.

Bild 4: ”Enhörningen, Rhinoceros”. Illustration ur Magnus Orrelius, Historia animalium eller Beskrifning öfwer Djur Riket (1750–1751), nr XXIX. Återgiven i Malin Bünsow, I vår Herres hage (2013), s. 10. Originalillustration: Public Domain.

Beskrifning öfwer Djur Riket, utgivet 1750–1751

I Magnus Orrelius verk Historia animalium eller Beskrifning öfwer Djur Riket, utgivet 1750–1751, behandlas enhörningen inom ramen för en svensk naturhistorisk framställning.

Verket brukar räknas till de tidiga svenska zoologiska handböckerna och innehåller beskrivningar och illustrationer av olika djur.

Att enhörningen förekommer i ett sådant verk visar vilken plats benämningen hade i äldre svensk djurlitteratur.

Samtidigt måste man skilja mellan att ett djur beskrivs i ett äldre naturhistoriskt verk och att dess existens därmed är vetenskapligt fastställd. Äldre naturhistoriska arbeten kunde även återge berättelser om djur vars verkliga utseende eller existens var omdiskuterad.

Orrelius verk är därför framför allt ett värdefullt vittnesbörd om ordets historiska användning i Sverige.

Det svenska ordet enhörning bör alltså inte förstås enbart utifrån dagens sagolitteratur.

Uppslagsbok för alla (1910)

Även i Uppslagsbok för alla från 1910 förekommer benämningen:

"enhörningen l. ind. noshörningen, Rhinoceros indicus Cuv."

Här betyder förkortningen l. ”eller”. Uppslagsverket använder således ”enhörningen” som en benämning på den indiska noshörningen. Detta ger ytterligare ett belägg från en senare period av svensk uppslagslitteratur.

Enhörningen i Nordisk familjebok (1881)

Ett tydligt exempel på ordet enhörnings äldre zoologiska användning finner vi i Nordisk familjebok, första upplagan, band 4 (1881), spalt 563–564. Där återfinns uppslagsordet ”Enhörningen l. Indiska noshörningen”, där den indiska noshörningen beskrivs som ett stort och kraftfullt djur med ett enda horn på nosen.

Artikeln använder genomgående benämningen enhörningen om detta verkliga djur och beskriver bland annat dess styrka och hur hornet används som försvarsvapen.

Detta visar att ordet enhörning hade en etablerad zoologisk användning i svenskt uppslagsverksspråk under 1800-talet. Benämningen var således inte begränsad till sagornas hästliknande enhörning.

Källa: Nordisk familjebok, första upplagan, band 4 (1881), spalt 563–564.

13.

Enhörningen i äldre svenska biblar

Benämningen enhörning förekommer även i den äldre svenska bibeltraditionen, däribland Carl XII Bibel från 1703.

Job 39:9–10 (Carl XII:s Bibel 1703)

"Vill enhörningen tjäna dig, eller bliva vid din krubba? Kan du binda enhörningen med hans band i fåran, eller skall han harva dalarna efter dig?"

Det är betydelsefullt eftersom ordet därmed inte är något nytt inslag i en svensk översättning av KJV.

Det hör till ett äldre svenskt bibliskt språkbruk.

När moderna bibelöversättningar i stället använder benämningar som ”vildoxe” möter läsaren en annan djurbenämning än den som återfinns i KJV och äldre svenska biblar. Under 1800-talets senare del började den äldre bibelöversättningstraditionens unicorn i allt större utsträckning ersättas med wild ox, bland annat i den engelska Revised Version från 1885. I Sverige återges hebreiskans reʾēm med ”vildoxe” i 1917 års kyrkobibel.

En nutida läsare kan lätt uppfatta ”vildoxe” som mer trovärdigt enbart därför att ”enhörning” förknippas med ett sagodjur.

Men en sådan bedömning utgår från ordens moderna associationer, inte nödvändigtvis från deras historiska betydelse.

Att undersöka äldre ordböcker, naturhistoriska verk och bibelutgåvor är därför viktigt innan man drar slutsatser om vad ordet enhörning betydde för tidigare generationer.

14.

Den sibiriska enhörningen – ett modernt exempel

Även i modern tid används benämningen enhörning om andra djur än sagornas hästliknande varelse.

Bild 5: Elasmotherium sibiricum – den sibiriska enhörningen. Historisk rekonstruktion från 1878 av Rashevsky, under ledning av A. F. Brandt. Bild: Wikimedia Commons (Public Domain).

Ett tydligt exempel är den sibiriska enhörningen, Elasmotherium sibiricum. Detta var ett stort, numera utdött däggdjur som tillhörde noshörningarnas släktlinje.

Djuret är känt genom fossil, och dess namn som ”sibirisk enhörning” anknyter till föreställningen om ett stort horn på huvudet. Hornets exakta utseende är inte bevarat i fossilen.

Det finns inget i KJV text som uttryckligen identifierar enhörningen med Elasmotherium sibiricum.

Exemplet visar däremot att ordet enhörning fortfarande kan användas som en benämning inom populärvetenskaplig och zoologisk framställning om ett verkligt djur.

Ordet är således inte uteslutande knutet till sagornas värld.

15.

Enhörningen i det brittiska kungliga vapnet

Bild 6: Det brittiska vapnet i King James Bibeln 1611, första utgåvan (foto är taget från en faksimilutgåva) – ©Bibelbiblioteket

I heraldiken är enhörningen ett symboliskt djur

Enhörningen har också en framträdande plats i det brittiska kungliga riksvapnet. Där förekommer den tillsammans med lejonet som en av sköldhållarna. Den brittiska regeringens egen beskrivning säger uttryckligen att lejonet i Royal Arms representerar England, medan enhörningen representerar Scotland. Den kungliga samlingen förklarar också att enhörningen sedan länge varit en symbol för det skotska kungahuset. När Jakob VI av Skottland år 1603 också blev Jakob I av England förenades de båda traditionerna, och vapnet kom att visa den engelska lejonfiguren på ena sidan och den skotska enhörningen på den andra. 

Enhörningen har länge varit förknippad med Skottlands kungliga symbolik och framställs ofta med krona och kedjor.

I heraldiken är enhörningen ett symboliskt djur, förknippat med bland annat styrka och ädelhet.

Det brittiska riksvapnet är inte ett zoologiskt bevis för Bibelns enhörning. Men det visar att enhörningen har en etablerad och betydelsefull plats i brittisk historia, kultur och symbolik.

Det är också en del av den språkliga och kulturella miljö där ordet unicorn har använts under lång tid.

16.

Varför återge Unicorn med Enhörning?

Det hebreiska reʾēm är ett gammalt djurnamn vars exakta zoologiska betydelse fortfarande är omdiskuterad. Olika identifieringar har föreslagits, däribland vildoxe (uroxe) och oryx mm, men Bibelns beskrivningar ger inte tillräckliga uppgifter för att med säkerhet fastställa vilken djurart som avses.

När samtliga nio förekomster av unicorn och unicorns i King James Bibeln undersöks, framträder en samlad bild av ett djur som förknippas med stor styrka, kraftfulla horn och en otämjbar natur.

• I 4 Moseboken används enhörningens styrka som en jämförelse med den kraft Gud har gett Israel.

• I 5 Moseboken framhålls enhörningarnas horn som en bild av styrka och makt.

• I Job beskriver HERREN enhörningen som ett djur som människan inte kan förlita sig på som arbetsdjur.

• I Psaltaren förekommer dess horn i bilder av fara och upphöjd styrka, medan den unga enhörningen används som en jämförelse med livlig rörelse.

• Hos Jesaja nämns enhörningarna i skildringen av HERRENS dom.

Den historiska översättningstraditionen är därför av särskild betydelse. Grekiskans monókerōs, latinets unicornis och engelskans unicorn vittnar om en äldre förståelse av djuret som enhornat.

Denna benämning förekommer redan i äldre engelska Bibelöversättningar, bland annat Wycliffes Bibel från slutet av 1300-talet, Tyndales Moseböcker (1530) och Coverdales Bibel (1535).

Benämningen enhörning är således inte någon uppfinning av KJV-översättarna, utan har en lång språklig och historisk förankring.

Därtill visar äldre engelska ordböcker, svensk naturhistorisk litteratur och historiskt språkbruk att unicorn och enhörning inte alltid har varit begränsade till den moderna föreställningen om ett mytiskt, hästliknande sagodjur. Benämningarna har även använts om verkliga djur, däribland noshörningen, vars styrka, horn och karaktär erbjuder intressanta jämförelser med Skriftens beskrivningar.

Att avfärda ordet unicorn i KJV enbart med hänvisning till dagens föreställning om enhörningen är därför inte en tillräcklig bedömning av ordets historiska betydelse.

På samma sätt bör den moderna översättningen ”vildoxe” inte betraktas som en självklar identifiering, eftersom den bygger på en zoologisk tolkning av det hebreiska djurnamnet.

Att återge KJV unicorn med enhörning innebär inte att djuret måste identifieras med någon bestämd nu levande eller utdöd art. Det innebär att KJV ordval och dess historiska översättningstradition bevaras, samtidigt som Skriftens egna beskrivningar får ligga till grund för förståelsen av djuret.

När den exakta betydelsen av reʾēm inte med säkerhet kan fastställas, finns det anledning att pröva de olika identifieringarna mot Bibelns samlade vittnesbörd, snarare än att på förhand förutsätta att en viss zoologisk tolkning är den enda möjliga.

Benämningen enhörning bevarar därmed både den historiska ordalydelsen och möjligheten att undersöka vilket verkligt djur Skriften beskriver.

Källor för artikelns historiska avsnitt

De historiska uppgifterna kan dokumenteras med följande källor med klickbara länkar:

• Webster 1828 – Rhinoceros.

• Websters 1828 – Unicorn. 

• Carl XII:s Bibel 1703 – digitaliserad text.

• Magnus Orrelius, Historia animalium eller Beskrifning öfwer Djur Riket (1750–1751), dokumenterad i bibliografisk beskrivning.

• I vår Herres hage – Svensk zoologi i kunskapskällan

• Enhörningen i Nordisk familjebok (1881)

• Uppslagsbok för alla från 1910 – digitaliserad text.

• Natural History Museum – Den sibiriska enhörningen.

• Royal Collection Trust – Enhörningen i Skottlands kungliga symbolik.

• TU Braunschweig – Enhörningshorn i äldre apotekshistoria

• Royal Pharmaceutical Society – Fossilised Unicorn Horn